Nitrourea

I många texter som florerar på BBS:er och Internet hittar man diverse osmakliga sätt att framställa nitrourea på. Detta är dock inget som detta kapitel kommer att ta upp, utan här beskrivs bara en allmänt vedertagen metod som begagnar sig av rena kemikalier! Nitrourea framställs genom dehydering av ureanitrat. Ureanitrat i sin tur framställs genom att man behandlar urea (ett urinämne hos däggdjur, även kallat karbamid) med svag salpetersyra. Nitrourea är ett ganska kraftigt sprängämne som dock aldrig fått något större användningsområde då det är för ostabilt. Upphettas det med vatten närvarande så faller det sönder vid 60 °C under N2O-utveckling. Det har bevisats att nitrourea är ett kraftigare sprängämne än nitro- guanidin med vilket det är besläktat. Vid testtillfället fick nitrourea en blyblocksexpansion på 310 cm³, medan nitroguanidins motsvarande värde ligger på 305 cm³.

Nitrourea har följande strukturformel:



Nitrourea sönderfaller vid 159 °C.

Framställning av nitrourea

  • Först framställer man ureanitratet:
    • Väg upp 50 g urea och lös upp detta i 50 ml vatten. Mät sedan upp 55 ml konc. salpetersyra och tillsätt detta långsamt till urealösningen. Det får inte bli för varmt, så man kan gärna ställa reaktionskärlet i kallt vatten eller i ett isbad. När allt är tillsatt ställs bägaren att svalna i rumstemperatur. Ställ sedan in bägaren i frysen i minst 30 minuter (detta för att så mycket ureanitrat skall falla ur lösningen som möjligt). Lösningen skall nu filtreras, helst med sugfiltrering. Sker filtrering på vanligt sätt kommer utbytet bli sämre då ureanitratet åter går i lösning när temperaturen stiger. Koncentrera lösningen till hälften, kyl den och filtrera ut nästa skörd av ureanitrat. Torka kristallerna, helst i exsickator, men det fungerar bra om man torkar på ett element. I detta steg bör du få ut cirka 90 g ureanitrat.

    Reaktionsformeln för steg 1:



  • Dehydrering av ureanitrat till nitrourea:
    1. Häll 120 ml konc. svavelsyra i en bägare. Lägg i en omrörningsmagnet och sätt det hela i en vid bägare med krossad is och salt. Allt lyfts sedan upp på en magnetomrörare. (Skulle du sakna en sådan går det bra att röra för hand med en glasstav eller med termometern).

    2. När temperaturen ligger runt 0 °C så tillsätter du långsamt (under omrörning) 80 g torrt ureanitrat. Låt inte temperaturen stiga över 10 °C, runt 5 °C är lagom.

    3. När allt är tillsatt häller du ned allt i en blandning bestående av is och vatten. Använd cirka 400 ml utav denna, då nitroureat fortfarande måste vara surt för att inte sönderfalla under den följande omkristallationen.

    4. Sugfiltera sedan ut de vita kristallerna. Skulle du inte ha en sådan utrustning så får du försöka pressa ur så mycket vätska du kan (med gummihandskar på!).

    5. Nu har du en klump med fuktigt nitrourea, som du måste omkristallisera ur metanol. Koka upp 400 ml metanol och tillsätt ditt fuktiga nitrourea. Koka bort såpass mycket att du börjar se en vit "dimma" i vätskan. Kyl nu ned metanollösningen i ett vattenbad och titta på när de fina nitrourea-kristallerna faller ut. Filtrera igen och torka.

      OBS! Metanol och dess ångor är giftiga så detta steg måste utföras med god ventilation!
    Reaktionsformel för steg 2:



    Nitrourea skall inte förvaras i glasflaskor då det bryts ned av den mycket svaga alkaliska miljön. Processen går någorlunda fort, så du kan genom detta misstag istället få en tråkig blandning bestående av vatten, ammoniak, urea m.fl. ämnen. Sprängämnet är svårinitierat så man skall helst blanda ut det med andra komponenter som PETN, RDX eller pikrinsyra för att få det mer lättinitierat, och framförallt säkerställa fullständig detonation. Det är dock inga problem att initiera det med en nr. 8 sprängkapsel.